Mannen som svor

Emil Palonto Mannen som svor. I det likgiltiga skenet från en blekbred måne närmar sig slutet, men likt en blivande förre detta skådis som inte vill gå av scen förrän han hållit sin monolog vill jag berätta min historia innan jag går. Året var 1964. Jag hade haft en körning norrifrån förorten, och var på väg in mot centrum igen. Det var ensamt i bilen. Jag var trött och sliten. Kaffet var ljumme...