1¾«T7>>>>>? DALARNA I denna uppsats ska jag berätta om landskapet Dalarna, dess natur, några av de större städerna och vilka näringar som finns där, med mera. NATUR Dalarna är Svealands största landskap och har fått sitt namn av de dalar där Österdalälven och Västerdalälven rinner fram. I norra Dalarna är det fjällandskap. Där finns Njupeskär, Sveriges högsta vattenfall. I fjällen består jorden i huvudsak av Morän. 7 % av Dalarnas yta består av odlad jord, vägar och bebyggelse. Resten är berg, myr och skog. Skogen är Dalarnas viktigaste naturtillgång. Huvuddelen av skogen i Dalarna är barrskog. Endast i södra delen av landskapet finns lövskog i betydlig mängd. Älgar är väldigt vanliga i skogarna och är ett stort problem för trafikanter i och med att de springer ut på vägarna. Längst i söder ligger de stora fabrikerna. STÄDER Avesta är centralorten i södra Dalarna. Det var vattenkraften i Avestaforsen som en gång gjorde att man anlade en stad där. Där fanns smedjor redan på 1300-talet och på 1600-talet flyttades myntverket dit. I dag är Avesta en modern industristad. Hedemora är Dalarnas äldsta stad, som grundades redan på 1400-talet. Fram till början av 1900-talet var staden känd för den stora marknad som hölls där varje år. Den kallades Pålsmässomarknaden. Bebyggelsen i Hedemora centrum är ganska ny beroende på att Hedemora stad brann år 1754 och 1859. Säter blev stad på 1600-talet och är Dalarnas bäst bevarade gamla trästad. I utkanten av staden ligger Säterdalen som är en 50 meter djup ravin. Där finns ett rikt fågelliv och många växter som annars brukar växa i sydligare trakter. Säterdalen är en populär turistattraktion. Ludvika är centralort i Västerbergslagen och ligger vid stranden av sjön Väsman. Redan på 1550-talet lät Gustav Vasa anlägga ett kronobruk med vapensmedja där. Vid bruket göts kanoner. Ludvika ligger mitt i en gammal kulturbygd, där det förr fanns gruvor och hyttor vid varje vattendrag. I dagens Ludvika är Aseas fabriker en viktig arbetsplats. Falun är Dalarnas residensstad. Där bor landshövdingen och där finns många stora kontor och förvaltningar. Dessutom finns där ett regemente och flera stora industrier. Falun är bygdens kulturella centrum. Det var de stora kopparfyndigheterna som gav upphov till staden från början. Borlänge är Dalarnas yngsta och näst största stad. Den uppkom då Bergslaget på 1870-talet beslöt att lägga Domnarvets järnverk där. Vid sekelskiftet anlades där också ett pappersbruk, Kvarnsvedens pappersbruk, som tillverkar tidningspapper. Leksand ligger vid Siljans strand. Dit kommer många turister, och i trakten finns många hotell och pensionat. Många turister lockas dit till "Musik vid Siljan" varje sommar och till det traditionella midsommarfirandet. Varje sommar spelas ett bygdespel, Himlaspelet, på friluftsteatern vid kyrkan. Staden är också känd för sitt berömda ishockeylag. Mora blev tätort vid 1800-talets slut, men många byggnader är mycket äldre. Kyrkan stod där redan på 1200-talet. Nära kyrkan finns Vasaloppets mål. Också för Mora är turistnäringen viktig. Mora är en levande industriort, där man t ex tillverkar lampor, möbler och moraknivar. NÄRINGAR BERGSBRUK Omkring år 1000 började man bryta kopparmalm i Falun. Efterfrågan på koppar var stor. Militären, Hovet och kyrkorna ville ha koppar för olika bruk och i och med det behövdes större arbetskraft för att bryta malmen. Nästan all koppar exporterades till Stockholm och utlandet. På 1200-talet hade gruvan blivit den största arbetsplatsen i Sverige. Under 1700-talet minskade intresset för koppargruvan och man började anlägga järnbruk i Bergslagen. Järnet fick allt större betydelse för Sveriges export. Det byggdes ett stort järnverk vid Domnarvet i Borlänge. Nu började Sverige bli ett industriland. Numera bryts ingen koppar i Falu gruva, men fortfarande bryts andra mineraler, till exempel svavel. Produktionen av rödfärg finns också kvar och Falu gruva är alltså Sveriges äldsta ännu verksamma arbetsplats. SKOGSBRUK 70 % av Dalarnas yta är skog. Förr var skogen mycket viktig för bergsbruket. Gruvbrytningen behövde ved till tillmakningseldarna, furutimmer användes för byggnader vid gruvorna och tjärbloss användes till belysning i gruvgångarna. Först när sprängningen med dynamit ersatte tillmakningen minskade vedåtgången. Hyttan och smedjan använde mycket träkol. Träkol framställdes genom kolning i mila. I dag har kolningen nästan upphört förutom produktionen av grillkol. I slutet av 1800-talet byggdes de första sågverken och pappersmassefabrikerna. Där gick det åt stora mängder trä, och efterfrågan på timmerhuggare och hästar ökade. Timret höggs på vintrarna. Sedan fraktades det ner till älvarna. På våren när isarna smält flottades stockarna på älvarna ner till sågverken. Inte förrän i slutet av 1950-talet började man hugga timmer året runt. Hästarna ersattes av traktorer och yxorna byttes ut mot motorsågar. Man började köra timret på lastbilar till industrierna. Numera används moderna skogsmaskiner och det behövs inte så många arbetare. Skogsbruket är Dalarnas viktigaste näring. TURISM Varje sommar strömmar folk från hela Sverige till Dalarna för att fira midsommar. Speciellt Leksand är ett mål för turister. På vintern åker väldigt många turister till fjällen i Sälen och Idre. Första söndagen i mars varje år kommer många för att se eller deltaga i Vasaloppet, världens största skidtävling. I varje kommun i Dalarna finns en hembygdsgård och ett flertal muséer som ofta besöks av turister. ÖVRIGA NÄRINGAR Det finns inte så mycket jord att bruka i Dalarna, men i söder odlas en del spannmål. Det finns gott om hantverkare i Dalarna. Bland annat tillverkas vaser och urnor av den hårda bergarten Porfyr. Mora har blivit berömt för sina knivar, klockor och dalahästar som exporterats till många länder även utanför Europa. I Malung har skinnkläder sytts för hand i över 200 år. FAKTA Area : 31311 km2 Folkmängd : ca 290 000 inv. Län : Gävleborgs län, Kopparbergs län Högsta punkt : Storsvätteshågna, 1204 m _________________________________________________________ Denna uppsats användes i Hagnässkolan 1993. Fick betyget 4- Läraren som sett den = Inger Wicklin. uk, Kvarnsvedens pappersbruk, som tillverkar€vˆqŽlhc'^ÓZÝUåQØMâI$$$$($ âw so'k~g…cš _¨ [” W Sö Oü K ü wr(najjf¾bÆ^dZyVôRûMI     $ tépRlTgjf¾bÆ^dZyVôRûMI   $€ŠnŒnŽnaaa%a'a£a¥aüa*a,aŒa*a¡a <h <h¡£nÏnÑnÓnÛnÝn­nÖnØnnžnnnQnnnÙnAnh <hA|n~n( nN nœ nž n$ n’ n” nÀ nô nö nŒ nnnnnnh <h(nn>n…n‡n]nˆnŠn]n_nanln‹nVn¦n¨nÓnCnh <hCEnën{nn@nŽnºn¼n¾nÆnDn‹nþnbndnfnwnynh <hyÐnÒnBn¹nñnònônûnýn!nFn€n®n°nënín*nTnh <hTVnÒnBn¹nñnònônûnýn!nFn€n®n°nënín*nTnh <hTimes New Romanoch Falu gruva är alltså Sveriges äldsta ännu verksamma arbetsplats. SKOGSBRUK 70 % av Dalarnas yta