ASTEROIDER OCH KOMETER ASTEROIDER Asteroiderna eller småplaneterna är kroppar av sten som för det mesta finns i banor mellan Mars och Jupiter. Huvuddelen av asteroidbältet ligger mellan 2,2 och 3,3 *astronomiska enheter från solen. Den största kända asteroiden är Cere, Med en diameter på 1000 km. De minsta asteroiderna har en diameter på mindre õn 1 km. Man kõnner bara till 200 asteroider som är större ön 100 km, det finns 2700 namgivna asteroider. METEORITER Den interplanetõra rymden innehåller stora mängder meteroider. Dessa kroppar varierar i storlek från några få mikron via sandkorns stora partiklar. upp till 10-tals och till och med upp till 100-als meter. Nõr en meteor kommer in i jordens atmosfõr så kan den uppnå hastigheter på 70 km/sekund. Meteorer som võger mindre õn 100 ton bryts sönder i små stycken och de flesta slits sönder i stycken, men de flesta brinner upp i atmosfären. Stycken som når marken kallas meteoriter. Dessa kroppar har förmodligen sitt ursprung i asteroid bältet, det kan man bevisa genom att beräkna dess banor. Man känner till tre typer av meteoriter, de som består av sten (aeroliter), de som består av järn (sidenriter) och de som består av en blandning mellan sten och järn (sideroliter). De flesta av de olika typerna visar tecken på att en gång varit smõlta en gång i tiden, bortsett från stenmeteoriterna som har varit oförändrade sen universums skapelse. nästan alla innehåller mineralkristaller som õr 4,6 miljarder år gamla, vilket man uppskattar universums ålder till. KOMETER En komet består av en kompakt kärna omgiven av ett moln av gas och stoft som kallas koman. Från koman skjuter en eller flera svansar ut. I en del större kometer omges koman av ett vätemoln flera miljoner kilometer i diameter. De flesta kometer följer långa, mycket elliptiska banor. Nõr en komet nõrmar sig banan så utvecklas komanoch svansen blir mer tydliga. Svansen pekar alltid bort från solen så att den f÷ljer efter kõrnan på väg mot solen. Det finns två typer av svansar, typ ett pekar nõstan rakt bort från solen och uppvisar mycket struktur, medant typ två õr vackert böjd men för det mesta helt struktur lös. Ultraviolett strålning från solen slår bort en del elektroner från atomer och molekyler i koman och producerar elektriskt laddade joner. Dessa sveps iväg från komet huvudet av den ström av den laddade partiklar från solen som kallas solvinden och bildar en svans av typ 1. PULSARER Pulsarer õr radio kõllor. Ibland õr de õven synliga eller ger upphov till r÷ntgen strÕlning som blinkar med perioder mellan nÕgra sekunder ner till nÕgon millisekund. Varje puls varar nÕgra procent av perioden (intervallen mellan pulserna) sÕ att objekt frÕn observat÷rens synvinkel õr osynligt st÷rsta delen av tiden. -ven om styrkan i successiva pulser varierar, õr perioden konstant till en del pÕ tio miljoner. Atronomerna tror att en pulsar õr en snabbt roterande neutron stjõrna som sõnder ut strÕlning, i en smal kon som svõnger runt ungefõr som lampan i en fyr. Varje gÕng konen riktas mot jorden sÕ upptar man en signal. Supernova resterna i oxen (krabbnebulosan) och i Vela pÕ s÷dra stjõrn himlen innehÕller pulsarer, vilket stõmmer med teorin att neutron stjõrnor bildas vid supernova explosioner. "Fyr teorin" stõmmer ganska sÕ bra med alla fakta. alla stjõrnor roterar, och om ett roterande objekt kontraherar, sÕ roterar det snabbare pÕ grund av lagen om r÷relsemõngdsmomentets bevarande. Den snabbaste pulsaren TvÕ millisekunds pulsarer har upptõckts i b÷rjan av 80-talet. Den ena har en period pÕ 1.557 millisekunder (642 pulser per sekund) och den andra har en period pÕ 6.1 millisekunder (170 pulsarer per sekund). Trots den mycket korta perioden õr det frÕga om mycket gamla objekt, minst 100000 Õr . Astronomerna var f÷rst f÷rvÕnande men har nu antagit att bõgge objekten õr "medlemmar" i ett dubbel stjõrnesystem, dõr mass÷verf÷rningen till pulsarer har ÷kat rotations hastigheten. I ett av fallen har man lyckats fÕ fram observationer som st÷djer denna teori. KOMMUNIKATION OCH RESOR En av de största och mest problematiska frågor som forskarna har ställt sig, är vi människor de enda intelligenta varelserna i universum och om vår planet õr den enda hemvisten för liv? -ven om det õr möjligt att liv skulle kunna Fakta om rymden VT-95 som ska tillhöra min NO uppsats David Nordlund 24/5 95 OBS pga datafel har ä:na ö:na och å:na blivit lite "ändrade" jag hade inte tid att rätta till alla när jag upptäckte det på söndag kväll